Historia

1500till nutid

Olofsbo by ligger strax norr om Falkenberg. Byn Olofsbo är av gammal tid, den går att spåra tillbaka till 1600-talet, men då med något annorlunda stavning av namnet. Namnet Olofsbo kommer troligen av mansnamnet Olov och av bohd (fäbod). 1569 skrevs det Ullesboe, 1646 Ollufsboe och 1756 Olofsbo.

Av gamla kartor framgår att den ås där förutvarande Europaväg 6 gick genom byn, är en gammal kustlinje med numera beväxta sandklitter på dess östra sida. Havet gick då troligen upp över de marker som senare blev platsen för Olofsbo by. Öster därom fanns Ramsjön som då kan ha varit en vik av havet.

Ursprungligen bestod byn av 4 gårdar, på en karta från 1729 fanns det inritat en samling av 10 gårdar, 1877 fanns det 31 gårdar och 1922 var antalet 27 stycken gårdar.

Olofsbo havsbad, som är en välkänd semesterort för många, har en väldigt fin och barnvänlig badstrand. Det finns två campingplatser, affär, kiosk med minigolf, småbåtshamn, pizzeria, förbandsstuga, stugområde med både småstugor och större fritidshus. Nästan varje år flyttar några av "sommargästerna" ner till Olofsbo för att bli åretruntboende i sina fritidshus. 

1843

Historien om en badstrand i Olofsbo börjar vid laga skifte 1843 till 1853.
En 300 meter bred remsa längs med stranden avsattes till en allmänning som var avsedd för de markägande bönderna i Olofsbo för gemensamt bete, uppläggning av tång som rikligen kunde hamna på stranden efter stormar. Tången var näringsrik och lämpade sig mycket bra att gödsla de näringsfattiga sandåkrarna. Bärgning av tång var särskild reglerad då man inte fick påbörja bärgning före solen uppgång och inte heller påbörja efter solens nedgång på eftermiddagen. Bröt man mot reglerna fick man böter. 

I ett utdrag från Morup byordningsstadga 2 feb. 1855 där häradsdomaren fastställer reglerna kan man läsa följande:
 §1. Ingen hvarken åbo eller torpare äger att om nattetiden ifrån solens nedgång intill eller förr än dess uppgång hvarken pålassa, uppköra i högar, hopsamla eller på ringaste sätt tillvälla sig någon från hafsstranden influten hafstång eller gödsel vid tio riksdaler banko vite.

10 riksdaler banko kan omräknat jämföras med ca 15 kr.
En dräng på den här tiden hade ca 1 kr i dagsersättning dvs böterna för stöld motsvarar en halv månadslön vilket i dagens mått skulle bli ett bötesbelopp på 10-15.000 kr
15 kr räckte till ca 125 kg havre eller 25 kg nötkött eller 12 kg smör.
Med andra ord, det var dyrt att stjäla tång.

Byordningsstadgan är hämtad från boken "Morup - från forna tider till våra dagar" och kan läsas i sin helhet genom att klicka på bilden.
Där nämns också i §§ 5, 6 och 7 skilling banko och det går 48 skilling banko på 1 riksdaler banko.
8 skilling banko = ca 25 öre.

1856

Store Bengts kvarn byggs.
Den ligger egentligen i Morup och tillhör inte Olofsbo by men har sen dess uppförande haft en betydande plats, till en början som kvarn men på senare år som boende/spelhall/café/restaurang/hotell och pensionat inkluderat annexet. Dom senare åren har även några stugor för övernattning uppförts på tomten.
En profil som lätt känns igen på håll.

1877

Allmänningen delas mellan fastigheterna i byn, genom skifte.
En liten del närmast stranden avsattes som gemensamt samt i södra delen ett samfällt grustag.
Detta område användes fram till 1936 som skjutbana.

1934

Intresset för att bada i havet ökar och byalaget bildar Olofsbo Havsbadsförening för att få igång badlivet på stranden.
Alfred Bengtsson var den förste ordföranden och en trolig initiativtagare.
Samma år öppnar den första kiosken vid stranden i Olofsbo av Alfred Bengtsson, Karl-Johans Gustav och Gustav i Olofsbäck

1935

Plantering av furuträd i grustaget.
Arbetet utfördes av skolbarn.   

1944

Byggmästare Carl Andersson från Holmarör donerar 1.000 kr till havsbadsföreningen, för att använda till havsbadets framtida utveckling. (Ca 21.000 kr 2020, reds. anm).

1946

Beslut tas om att arrende ska tas ut av badstugor då intresset ökar snabbt. Avgiften skulle vara 5 kr/år på allmänningen.
Samma år beslutas att bygga en väg längs stranden. 

Pilängens livs byggs (Nuvarande Kustkrogen)

1947

Vägen står färdig.
Kostnaden slutade på 13.000 kr. (Ca 265.000 kr 2020, reds. anm). Man fick 60% i statsbidrag för bygget.
Algot "Dricka-Algot" Johansson i Falkenberg och Hugo Eklund som hade möllan i Morup, fick kontrakt för att arrendera 50 platser för stugor och en plats för kafébyggnad,
sedermera Klittergården/Strandkanten/FlipFlop.
Längre fram på året hade drygt 200 stugor utarrenderats.
Länsstyrelsen hade vaknat och införde byggförbud för Olofsbo.
En toalettbyggnad uppfördes vid stranden under året.
(Platsen för nuvarande Förbandsstugan).

(Klicka på bilderna
 för större bild)

1948

På sommaren startade daglig bussförbindelse med Falkenberg.
Förslag om utomhusbestämmelser läggs fram.
Man beslutar om en tältplats i norra delen av Olofsbo. Tältavgiften skulle vara 1 kr/dygn.

Vid föreningens årsmöte fick styrelsen i uppdrag att tillse så inte ölförsäljningen i kiosken urartade.

1950-tal

I början av 50-talet började en av byns lantbrukare, Niklas Andersson, att upplåta mark för campare. Hönshuset gjordes om till tvättrum och toaletter. detta var början till dagens Olofsbo Camping.

På Kristi Himmelsfärds Dag, 18 maj 1950 genomfördes en motocrosstävling på markerna öster om Olofsbo med 10.000 tals åskådare.

Arbete pågår med att ta fram en byggnadsplan för Olofsbo.
Varken myndigheter eller markägare hade erfarenhet av liknande arbete med så många intressenter.
Markägare som pressade och agerade kraftfullt fick större och tätare exploatering.
Byggnadsplanen innebar att inägorna som tidigare ingått i byallmänningen (ovanför Havsvägen) skulle få ha 400 stugor om 20 m2 och att alla stugor som låg nedanför Havsvägen skulle flyttas in i detta område.
Längs vägen i östra delen av Olofsbo blev det plats för avstyckningsbara tomter om ca 1.000 m2.

1952

Dom första stugorna kommer på plats på Alkan.

På bilden syns Alkan 56 året 1954, en av dom första stugorna på Alkan, flankerad av Rune & Märtha Alfredsson samt sonen Kjell. Ett vanligt utseende med en stuga utan altan/veranda.

För bilintresserade kan nämnas att på bilden syns en DKW Meisterklasse F89 som tillverkades mellan 1950 - 1954 och som på denna tid räknades som en liten familjebil.
Utrustad med "flickfångardörrar" dvs. öppning framifrån. 
Motor var 2-cyl. 2-takts på 684 cc och på 23 hk. 3-växlad, framhjulsdriven. Vikten uppgick till 860 kg.
Hastigheten var max 100 km/h. Accelerationen var från 0-100 ca 29 sek.
Prislappen var ca 5.600 kr vid den här tiden, att jämföras med en Volvo PV som kostade ca 7.500 kr.
Mån.lönen för en arbetare på den här tiden låg på ca 450 kr.

1956

Olofsbo Stugägarförening bildas.
På grunden för den första toaletten planeras och byggs Röda Kors-stugan, numera Förbandsstugan, som kommer att disponeras av Röda Korsets medlemmar som gratis får använda stugan mot att dom sköter behandling av enklare skador och sjukdomar bland turister och boende. 

Genom de kommande åren kommer föreningen att anordna tipspromenader, midsommarfirande, strandgympa, yoga, musikunderhållning, familjefest mm.

I mars 1956 drev en storm upp stora mängder is. I Galtabäck blev drivorna upp till 15 meter höga, i Skrea låg dom i höjd med takåsarna på stugorna och hotade ett tag Strandbaden.
Bilderna tagna från havet, nedanför Alkan.
I bakgrunden kan man se "feskarns hus" .

1961

Vägunderhållet började bli kostsamt och krav om bildande av en vägförening uppkom.
Vid en Lantmäteriförrättning bildas Olofsbo Havsbads Vägförening och vid senare förrättningar utvidgas och omfattar alla vägar och grönområden inom det planlagda området av Olofsbo. Vägarna gjordes i ordning och  belades med oljegrus. 

60-tal

I södra delen fanns en naturlig havsvik, Torshamn. Ett flertal småbåtsägare, både ortsbefolkning och sommargäster som hade sina båtar utmed badstranden, gick samman och bildade föreningen Torsviks småbåtshamn. Torshamn grävdes ut och en modern småbåtshamn tog form med bryggor, isättningsramp och plats för 100-200 båtar. Pirer anlades som skydd för hamnen. Invigning 20 juli 1969.

Vanligaste modellen på stugorna var med eternit.
Nu hade också verandor/altaner tillkommit som i nästan alla fall var svartbyggen.

På årsstämman för Olofsbo Havsbadsförening 1964 klargjordes att alla småstugor var flyttade från strandallmänningen. 
Här tillkännages att Morup kommunfullmäktige anslått medel för två nya toaletter vid stranden.
Renhållning av stranden och toaletter ombesörjdes av delägarna i bysamfällighet. Många kan nog minnas dom gubbar som kom med traktor och vagn för att hämta latrintunnor, både från strandtoalett och kvarterstoaletter.
Om inte annat minns man doften.  
Man anslår även medel för att bygga en simbassäng för simundervisning på 25 x 12 meter strax söder om Klittergården. Den hade uppvärmt havsvatten, invigdes 1963 och var i drift till 1983. 

I slutet av 60-talet övertogs toalett- och renhållningen av Morups kommunen.

1969 var arrendeavgiften 140 kr för småstugorna.
Årsavgiften till stugägarföreningen var 5 kr.

70-tal

1976 fastställs arrendeavgiften till 250 kr för småstugorna.

I slutet av 70-talet kom på stugägarnas begäran ett genomförande av en planändring av området,
främst för att legalisera de många svartbyggen som uppkommit genom åren med på- och inbyggnad av altaner mm.
Med denna ändring möjliggjordes även framdragning av vatten som tidigare hade fått medföras hemifrån eller avhämtas på allmänna tappkranar i Falkenberg med omnejd.
Med ett flertal överklaganden på denna process att bli en följetong i både press och hos myndigheter.
Till slut kom  man överens och inom småstugeområdena bildades kvartersvisa juridiska  gemensamhetsanläggningar som fick ansvaret för vatten och avlopp.
Även till samtliga större tomter drogs VA-ledningar fram.

80-tal

1982 godkänner Fbg kommun dispensansökningar för helt inglasade altaner.
1986 fastställs arrendet för småstugor till 1.080 kr.

90-tal

1991-92 påbörjas återigen samtal om detaljplanändring för småstugorna för att kunna bygga större och installera vatten och avlopp i stugorna.
1993 kom kvarteren att få byggytor varierande mellan kvarteren på 30 till 45 m2.
Arrendet 1993 kom nu att sättas till 2.100 kr för dom minsta till 2.600 kr för dom största småstugorna och dom avstyckningsbara tomterna 8.500 kr.
Arrendet hade 1998 stigit till 3.100 kr för de största småstugorna.

2005

Klittergården återöppnar med nya ägare och nya namnet Strandkanten.

Caravan Club öppnar sin camping med 149 platser.

2010

Kiosken vid Havsvägen totalförstörs i en brand.

2011

Bocamp, som tagit över campingen uppför ett
60-tal stugor på campingen.

2013

Kvarteret Lassa får avslag på önskad detaljplanändring om högre bygghöjd med motiveringen är att detaljplanen fyller sitt syfte, att plan- och bygglagen följs då bebyggelsen utformas med hänsyn till landskap, naturvärden och helhetsinverkan. Landskapet är flackt och byggnaderna låga. Kommunen vill att stugorna även fortsättningsvis ska underordna sig landskapet. Högre byggnader skulle också påverka ljusinsläppet i området med litet avstånd mellan stugorna.

2015

Villavagnarnas epok är slut för gott när dom tvingas bort från campingen.
På hösten startar Bert Karlssons företag Jokarjo flyktingförläggning på campingen som pågår till 2017.
Även Klittergården/Strandkanten blir asylboende.

2018

Klittergården får nya ägare och återgår från asylboende till restaurang och boende igen i Västindiska anda med lite hippiekänsla och byter samtidigt namn till Flip Flop beach bar & rooms.

Diverse artiklar om Olofsbo

Har du kanske mer information och bilder, hör gärna av dig till mig via kontaktsidan eller direkt via mejl bjorn.alfredsson@telia.com

Diverse bilder

Källor: Boken "Olofsbo vår hemby".
Boken "Morup - från forna tider till våra dagar" 
Bilder: Privat,
www.olofsbohamn.se
www.hembygdsband.se

www.hn.se
www.expressen/gt/.se